Då var man hemma igen. Allt för att farbror doktorn klämt lite på min arm. Och nu vet jag inte om jag sky svimma, spy eller båda delarna. Smärtan bara pulserar och går ut i varenda liten vrå av kroppen. Solen lyser, det är tisdag och jag vill bara iväg. Men kroppen säger nej. Nej. NEJ! Så ner med en alvedon till och upp i soffan med en bok. Förhoppningsvis kan jag jobba i eftermiddag i alla fall.

Så nu är jag ynklig och ska leta upp en katt att krama om.