Idag insåg jag verkligen hur långt tid två år. Hur mycket som kan hända på två år, vad en människa kan vara med om och välja att göra av det hon får. Hur man förvaltar de möten och de motgångar man får. Vad man gör av de möjligheter som dyker upp och när man visar framfötterna och när man låter bli. Ca två år sedan vi sågs sist, och igår ett snabbt möte i farten på stan vilket ledde till en lunch idag. Och vilken lunch. Prat och inspiration, framtidsglädje och hopp. Att gå från en halvframåt tonåring till en drivande ung man. Det är en härlig förändring, och lika positiv blir jag. Med samma glädje och entusiasm pratade vi de om föregående åren och våra drömmar för framtiden. Vilka mål vi har och hur man kommer dit.