Imorgon dyker morbror och kusin upp och på onsdag mor och bror. Det ska bli härligt! Längtar verkligen tills jag kan ta och bara krama om lillebror min. Ganska konstigt det där med hur man saknar folk, eller rättare sagt när man gör det. Inte alls säkert att det kommer när man är ensam, utan kan lika väl dyka upp bara för att man känner nån lukt eller hör en viss låt. Det är i stunder man är ifrån varandra som man märker vad man associerar med den andra, i alla fall har jag känt så. Vilka man saknar när, och hur man saknar dem. Bland annat har jag inte saknat mina djur så mycket som efter att jag skaffat Zaratea, och anledningen tror jag är att hon är en helt egen liten individ ju. En ny sådan, vilken får en att tänka på de gamla och välbekanta där hemma. En Tussan som tar hand om en när man är trött eller ledsen, en Louie som studsar runt och en Scotty som alltid finns där. Men snart är vi där med, jag oh min lilla galning till katt.

Ska förhoppningsvis till alperna med i helgen. Inte för att åka skidor, vilket inte ens är möjligt än, utan för att vandra. Med mamma och Jojjo. Längtar.

Bakat kolor och sjungit jullåtar idag med, och mindre än en månad kvar till julbasar. Fortfarande ganska stört och svårt att ta in, fast snart kommer tydligen julpyntet fram med, så får väl se hur det blir.

Natti