Far val lika val ta det fran borjan antar jag. Och manga av er undrar sakert hur jag hamnade i Australien fran allra forsta borjan? Hur kommer man fran lilla trygga snalla barnfamiljs orten till Australien? Fragan ar kanske hur jag hamnade i lilla trygga snalla barnfamiljsorten egentligen, men det ar en annan historia. Sno, vinter och kyla. Eftertraktat av sa manga, och sa aven mig.

Ett halvar tyckte vi inte var tillrackligt utan bestutade oss att forlanga vinter ytterligare lite. For att gora detta mojligt maste man alltsa ta sig dit det ar vinter nar vi har sommar i Sverige, det vill saga andra sidan av jorden. Rakar man dessutom ha varldens mest enutisastiska intsruktor pa en skidlararutbildning som pratar varmt och glatt och defintivt rekommenderar Mount Hotham. Jag da finns det helt enkelt inget annat att gora an att skicka in en ansokan, soka visum och kolla flygbiljetter.

Pa midsommar afton begav vi oss sa och tva dagar senare var det antligen fardigflygt och vi var i Melbourne. Jetlagade, trotta, forvirrade och forvantasfulla gick vi till tagstationen med all var packning och forvantades oss ett tag eller en buss som kunde ta oss upp samma dag, trodde vi. Visade sig att det var att hoppas pa for mycket, men att det daremot gick en buss dagen darpa. Sa runt i Melbourne, hitta forsta basta Hostel, baxa upp allt bagage uppfor tre langa smala slingrande trappor och vi kunde andas ut for stunden.

En alldeles for liten promenad i den valdigt stora staden, nagot i magarna och tillbaka till hostelet for att sova. For trotta var vi. Och fortfarande helt forvirrade och lite vilse.

Sa blev det morgon och dags att bara ner allt bagage, slapa det till busstationen och vi var pavag igen!
Val framme mottes vi av denna syn, och vad tror ni, blev hjartat glatt och huvudet lite piggare? Lyriska vara bara fornamnet!